Kung Walter såg bekymrad ut och var askgrå i ansiktet. Han satt uppflugen i sin stol i en av de största salarna i slottet i Grimstad, något kutryggig och märkt av åren, och lyssnade med rynkad panna på skrivelsen som nyss inkommit och som en av hans rådgivare, greve Lars Wimark den äldre, läste upp för honom. Var det nu allting skulle förändras för gott? Hans förfäder hade värnat om freden i Heimland och alla heimländares trygghet, vore han nu misslyckad i deras ögon? Att någonting inte riktigt stått rätt med relationen till Västmark hade länge varit tydligt, kanske hade han blundat inför det alltför länge…
När greve Lars läst färdigt så lade sig tystnaden i salen. Kung Walter lutade huvudet i händerna och suckade djupt. Prinsessan Wilhelmina, som också lyssnat, reste sig och började vanka av och an, grubblande, och prins William såg allt mer frustrerad ut. Till slut harklade han sig och tog till orda.
“Far! Kan detta verkligen vara sant? Är det verkligen möjligt att Västmarks tidigare så förståndiga råd nu kastat all välvilja och önskan om fred över ända? Jag kan bara inte tro det!
Wilhelmina blängde bistert på honom.
“Käre bror, även om jag beundrar din förmåga till förnekelse så tror jag att det är dags att inse fakta: Västmarks ledare har svikit oss. Vi måste genast mobilisera oss och förbereda oss för en offensiv från västmarkarnas sida. Efter så många års fred har vi inte ett stort försvar att falla tillbaka på och detta måste genast ändras på.”
Walter såg emellan sina barn, tänkte efter ett slag och nickade sedan långsamt.
“Du har rätt, Wilhelmina, vi måste förstärka vårt försvar, vårt kära Heimland kan inte bara vänta passivt på att övermannas! Tala genast med dina närmaste officerare och tänk ut en plan för hur rekryteringen i riket ska gå till.”
“Men far!” avbröt William. Vi måste väl ändå försöka mäkla fred innan vi förutsätter att kriget kommer! Skicka mig till Västmark, jag kan vara diplomatisk och kan säkerligen göra skillnad. Som näst i tronföljden kommer ändå den bördan att landa på mig, om du ursäktar att jag säger så, far.” Vid den sista meningen så gav hans syster honom en ytterst ilsken blick.
Kung Walter nickade igen, med blicken långt i fjärran. “Så får det bli”, sa han, “vi skall göra som ni båda föreslagit, för att bäst vara rustade. Må Solen och Månen bevara och beskydda oss, om kriget kommer”.
Välkomna till vårlajvet Heimland: Om Kriget Kommer som kommer att utspela sig 13-16 maj 2021! Inför detta lajv har vi tagit ett nytt grepp och beslutat införa ett mörker som inte tidigare funnits, för att variera oss lite och utforska andra sidor av en kampanj som nu är ganska väl in-lajvad. Lajvet kommer att bland annat handla om rekrytering till armén (se filmen Mulan för känslan!) och det råder en stor oro i Heimland, vilket givetvis kommer prägla de flesta aspekter av lajvet. Vi kommer däremot inte att sitta och vara ledsna hela lajvet – i alla tider har folk överlevt krigstider och det är inte trovärdigt att allting bara är svart. Därför kommer det förstås finnas utrymme för glädje och festligheter i vanlig Heimländsk anda, och intriger på olika nivåer, vi kommer även att blåsa liv i tjuvgillena, introducera en ny aspekt av kyrkan och vi välkomnar även egna idéer och initiativ från lajvare. Hjärtligt välkomna!
/arrgruppen i samarbete med Svenska kyrkan Ronneby